Män som inte visar känslor

Det finns många män idag som fungerar utåt men som har tappat kontakten med sig själva inåt.

De går till jobbet. De tar ansvar. De löser problem. De håller ihop. De säger rätt saker på rätt plats och försöker vara vuxna, stabila och rimliga. På ytan ser det kanske ut som att allt är under kontroll.

Men under ytan är det inte alltid lika enkelt.

Många män lever idag med en ganska märklig dubbel förväntan. De ska vara trygga, starka och stabila, men inte för hårda. De ska kunna ta initiativ, men inte uppfattas som dominerande. De ska vara känslomässigt tillgängliga, men inte bli för mycket. De ska vara traditionella nog för att upplevas som män, men moderna nog för att aldrig trampa fel.

Det är inte konstigt att många män blir vilsna.

För vad förväntas egentligen?

Ska mannen stå stadigt och leda när det behövs, eller ska han hela tiden backa, känna in, anpassa sig och vara försiktig med sin egen kraft? Ska han vara tydlig, eller riskerar tydlighet att misstolkas som kontroll? Ska han vara mjuk, eller tappar han då respekten? Ska han visa känslor, eller blir det senare använt emot honom?

Många män säger inte detta högt.

De gör det män ofta har lärt sig att göra.

De biter ihop.

När relationen blir platsen där mannen tappar bort sig

Det är ofta i relationen som allt blir tydligast.

Inte bland kollegor. Inte på gymmet. Inte när livet rullar på praktiskt. Utan hemma, i det nära, där du inte längre kan gömma dig bakom jobbet, prestationen eller rollen lika lätt.

Kanske känner du igen dig.

Du försöker vara lugn. Du försöker inte bråka. Du försöker förstå henne. Du försöker förklara vad du menar, men samtalet glider. Plötsligt pratar ni inte längre om det som hände, utan om hur du sa det, när du sa det, varför du sa det, vilken ton du hade och vad det säger om dig som person.

Du märker att du börjar försvara dig.

Inte bara dina ord.

Dig själv.

Du försöker hålla ihop. Du sväljer en kommentar. Du tar ett steg tillbaka. Du tänker att det kanske inte är värt det. Du tänker att du kanske överdriver. Du tänker att det blir lugnare om du bara släpper det.

Men det försvinner inte.

Det lägger sig i kroppen.

I käken.

I bröstet.

I sömnen.

I irritationen.

I den korta stubinen.

Till slut kommer reaktionen.

Du säger något hårdare än du tänkt. Du höjer rösten. Du blir kall. Du stänger av. Du går därifrån. Eller så exploderar du efter att ha varit tyst alldeles för länge.

Och då händer något som många män känner igen.

Nu handlar allt om din reaktion.

Inte om vad som hände innan.

Inte om hur länge du försökte hålla dig lugn.

Inte om alla gånger du redan hade backat, svalt, anpassat dig eller försökt vara rimlig.

Bara om dig.

“Du är arg.”

“Du överdriver.”

“Det går inte att prata med dig.”

“Du skrämmer mig när du blir så där.”

“Du är problemet.”

Och där står du.

Skuldfylld.

Förvirrad.

Arg.

Och kanske med en känsla av att du både har rätt och fel samtidigt.

När kvinnan använder din reaktion som bevis

Det finns relationer där en kvinna faktiskt provocerar, vrider, förminskar, skuldbelägger eller manipulerar. Det behöver sägas rakt.

Det betyder inte att man ska kasta diagnoser omkring sig. Idag används ord som narcissist alldeles för lättvindigt. En människa kan ha narcissistiska drag, manipulativa beteenden eller destruktiva försvar utan att det automatiskt betyder att personen har en klinisk personlighetsstörning.

Men oavsett etikett finns det ett mönster som många män behöver lära sig känna igen:

Först blir du pressad.

Sedan reagerar du.

Sedan används din reaktion som bevis för att du är problemet.

Det kan få en man att börja tvivla på sin egen verklighetsuppfattning. Han börjar granska sin ton mer än situationen. Han börjar be om ursäkt för hur han reagerade, men glömmer fråga vad som faktiskt ledde fram till reaktionen. Han börjar tro att lösningen är att bli ännu lugnare, ännu mer förstående, ännu mer anpassad.

Men om du hela tiden försöker bli lugnare i en relation där dina gränser ständigt flyttas, då är det inte säkert att lugn är lösningen.

Ibland är lösningen tydlighet.

Ibland är lösningen gränser.

Ibland är lösningen att sluta förklara dig för någon som tjänar på att du fortsätter tvivla på dig själv.

Men det här handlar inte bara om henne

Det är här många män fastnar.

De försöker förstå kvinnan.

Varför gör hon så? Är hon medveten om det? Är hon narcissistisk? Är hon manipulativ? Kommer hon ändra sig? Hur får jag henne att förstå?

Det är mänskliga frågor.

Men de kan också bli ett nytt fängelse.

För även om hon beter sig destruktivt finns det en annan fråga som är minst lika viktig:

Vad händer med dig i detta?

Varför säger du inte ifrån tidigare?

Varför väntar du tills du kokar?

Varför blir du tyst när du egentligen behöver vara tydlig?

Varför samlar du på dig tills allt kommer ut fel?

Varför är det så svårt att säga: “Det där är inte okej för mig”?

Varför känns det lättare att explodera efter tre veckor än att sätta en gräns efter tre minuter?

Det är inte frågor för att skuldbelägga dig.

Det är frågor för att du ska börja se ditt eget mönster.

För det är först när du ser mönstret som du kan göra något annat.

Många män är inte känslokalla – de är otränade

Det finns en bild av män som känslokalla, hårda eller ointresserade av relationer.

Min erfarenhet är att det ofta är mer komplicerat än så.

Många män känner mycket.

De vet bara inte vad de ska göra med det.

De har aldrig fått lära sig att sätta ord på det som händer inuti. De har lärt sig prestera, lösa, skydda, fixa, försörja, bära och gå vidare. Men de har inte alltid lärt sig att säga en rak och sann mening utan att skämta bort den, försvara sig eller gå till attack.

Så när något gör ont blir de tysta.

När de känner sig otillräckliga blir de irriterade.

När de blir rädda börjar de kontrollera.

När de känner skam går de in i prestation.

När någon kommer för nära blir de rationella, kalla eller frånvarande.

Utåt kan det se ut som ointresse.

Inuti kan det vara skydd.

Problemet är att ett skydd som en gång hjälpte dig kan börja förstöra det du egentligen längtar efter.

Kontakt.

Respekt.

Lugn.

Närhet.

Självrespekt.

Den moderna mannen ska inte bli mindre man

Det här handlar inte om att du ska bli mindre manlig.

Det handlar inte om att du ska bli kuvad, mjuk på beställning, överanpassad eller rädd för din egen kraft.

Men det handlar inte heller om att gömma sig bakom en gammal fasad där allt löses med tystnad, kontroll, ilska eller hårdhet.

Mannen idag behöver något mer stabilt än så.

Han behöver kunna stå upp för sig själv utan att bli aggressiv.

Han behöver kunna visa känslor utan att tappa riktning.

Han behöver kunna sätta gränser utan att skämmas.

Han behöver kunna vara nära utan att förlora sig själv.

Han behöver kunna ta ansvar utan att bära allt.

Han behöver kunna säga nej utan att göra det till krig.

Det är inte flum.

Det är mognad.

Och mognad kommer inte av att bara tänka på saken.

Den tränas.

Fasaden kostar mer än du tror

Många män tror att fasaden skyddar dem.

“Jag håller ihop.”

“Jag säger inget.”

“Jag löser det själv.”

“Jag behöver ingen.”

“Det är lugnt.”

Men fasaden har ett pris.

Den kostar närhet.

Den kostar ärlighet.

Den kostar sömn.

Den kostar energi.

Den kostar relationer.

Den kostar ibland respekten för dig själv.

För varje gång du säger “det är lugnt” när det inte är lugnt, lär du dig själv att din egen sanning inte är viktig.

Till slut vet du knappt vad du känner längre.

Du vet bara att något skaver.

Och när någon frågar vad det är, kan du inte förklara.

Så du säger det gamla vanliga:

“Jag vet inte.”

Men ofta vet du mer än du tror.

Du har bara inte stannat upp tillräckligt länge för att lyssna.

Därför skapade jag kursen Sluta gömma dig bakom fasaden

I höst startar jag Sluta gömma dig bakom fasaden– en fysisk kurs i Helsingborg för 6–8 män.

Kursen är för dig som känner igen dig i det här. Du behöver inte ha kraschat. Du behöver inte ha alla svar. Du behöver inte vara van vid att prata om känslor. Men du behöver vara villig att börja vara ärlig med dig själv.

Under 6 fysiska träffar arbetar vi med det som många män annars fortsätter undvika: fasaden, tystnaden, irritationen, kontrollen, stressen, kroppen, självkritiken, relationerna och de mönster som gör att du reagerar på samma sätt om och om igen.

Det här är inte en kurs där män samlas för att skylla allt på kvinnorna/partnern.

Men det är heller inte en kurs där du ska fortsätta bära allt ensam och låtsas att allt är ditt fel.

Det är en rak, trygg och konkret kurs för män som vill förstå sig själva bättre, ta ansvar för sina reaktioner och börja agera annorlunda i vardagen.

Vi sitter i en liten grupp, just för att det händer något när män hör andra män säga sådant de själva trodde att de var ensamma om.

Det är ofta där fasaden börjar spricka på riktigt.

Inte genom stora ord.

Utan genom igenkänning.

Genom ärlighet.

Genom att någon annan säger:

“Jag känner igen mig.”

Och du inser att du inte är så ensam som du trodde.

Nästa steg

Kursen består av 6 fysiska träffar i Helsingborg, 2 timmar per gång, med 6–8 män. Första omgången kostar 1 600 kr, vilket är ett introduktionspris eftersom kursen körs i detta format för första gången.

Skicka MÄN i meddelande om du vill veta mer, få datum och se om kursen är rätt för dig.

Du behöver inte fortsätta spela rollen.

Du behöver inte fortsätta säga att det är lugnt.

Och du behöver inte ha hela livet färdigtänkt innan du börjar.

Men du behöver börja någonstans.

Kanske är det här.

Välkommen ! 💫